RAPPORT Rena smörjan (pdf 8,3 Mb)
Rapport från kemikalieinspektionen i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland

Viktigt att använda miljöanpassade hydraulvätskor!

Under 1980-talet började man prova alternativa hydrauloljor inom skogsbruket. Orsaken var omfattande hälsoproblem med de traditionella mineraloljebaserade smörjmedlen. Det var hudproblem med eksem, oljeakne och oljepormaskar - det var luftvägsirritationer och illaluktande oljor. Även miljöproblem uppmärksammades. Mineralolja kan ge smak/lukt till grundvatten i mycket låga kon-centationer dvs. ända ner till 1 miljondel (ppm) (1)(2)(3)*.

Mineralbaserade hydrauloljor med upp till 20% viskostetsförbättrare (polymetakrylater) användes. Vid testning av denna olja på maskinförare fick 9 av 13 irritationsreaktioner (4). Att sådana produkter överhuvudtaget fick släppas ut på marknaden berodde på att det helt enkelt inte fanns några krav på hur en hydraulolja skulle se ut.

Stora volymer förbrukas
Efter motorolja är hydraulolja den största enskilda smörjoljeprodukt som hanteras i Sverige. Total årsförbrukning ligger sedan ett antal år tillbaka kring drygt 30.000m3 (5). Någon kraftigt ökad förbrukning på grund av t.ex. ökat läckage kan dock ej beläggas.

En viktig orsak till de stora volymerna är den omfattande användningen inom skogsbruket. I praktiken är dock mängden olja som används inom hydraulik avsevärt större då många användare - särskilt i äldre maskiner - ofta använder billig motorolja.

Även om viss bättring skett under senare år är det stora mängder använd hydraulolja som inte samlas upp för destruktion. Det är dyrt att lämna spillolja och många användare bara "toppar upp" när det sjunker i hydraulsystemet. Avsevärda mängder hamnar till syvende och sist i miljön.

Rena smörjan
1992 publicerade Kemikalieinspektionen en omfattande kemisk, teknisk och toxikologisk genomgång av smörjmedel - "Rena Smörjan" (pdf 8,3 Mb). Av rapporten framgick att det för hydrauloljor var särskilt alarmerande med det stora flödet ut i miljön i kombination med dåligt nedbrytbara oljor och en okontrollerad tillsats av hälso/miljöskadliga additiv.

Projekt Ren Smörja startade i Göteborg där man i samverkan med bl.a. skogsnäring och åkerinäring försökte hitta en modell för bättre oljor från hälso/miljösynpunkt och som samtidigt hade en god funktion. Oljornas nedbrytbarhet och giftighet samt additivens giftighet bedömdes vara mest centralt från hälso/miljösynpunkt.

Hög andel förnyelsebar råvara kan ses som bonus men tillhörde ej grundkraven. Kriterierna låg senare till grund för de frivilliga miljökraven i den svenska standarden för hydrauloljor SS155434.

Nedbrytbarhet
Ingen olja är nyttig för miljön. Oljan i sig kan orsaka långsiktiga skador men även direkt fysiska skadeeffekter. Halten oljekomponenter har ökat bl.a. i bottensedimenten runt Sveriges kuster de senaste decennierna. Tillförseln sker främst genom den allmänna och kontinuerliga användningen av oljeprodukter (90 %) snarare än från stora olyckor (2)(7).

Olja som når stränder och bottnar kan i bara några gram/m3 orsaka omfattande skada på bottenlevande organismer. Oljan förändrar den kemiska sammansättningen av sediment så att växter och djur inte längre trivs där. Vårt kalla klimat gör att nedbrytningen av olja går särskilt långsamt (2)(7)(8).

Många faktorer påverkar hur hastigt en olja bryts ner i verk-ligheten. I en nyligen publicerad EU-rapport framgår dock att nedbrytningen i mark, vatten och sediment sker 3-10 gånger snabbare för s.k. miljöoljor än för traditionella mineraloljor (9).

Giftiga tillsatser
I hydrauloljor finns en rad egenskapsförbättrande tillsatser. Det är antioxidationsmedel, antinötningsmedel, korrosionsskydd, viskositetsförbättrare, flytpunktsnedsättare och antiskumningsmedel. I tra-ditionella hydrauloljor har många av de använda tillsatserna varit riskabla för hälsa och miljö. Det har varit additiv som är allergiframkallande, hudirriterande, cancerframkallande eller skadliga för olika organismer i miljön (6).

Miljökraven i den svenska standarden har lett till att användningen av riskabla additiv begränsats kraftigt. Detta har varit en starkt bidragande orsak till att internationella additivbolag under en längre tid utvecklat alternativa, väl fungerande tillsatser med mycket lägre risk för människa och miljö.

Använda oljor
I en tidningsartikel har ifrågasatts om miljöoljor verkligen är miljöanpassade. Grunden till detta är främst en toxikologisk studie av hydrauloljors förändring under användning. Undersökningen är utförd av Västerås Petroleum Kemi AB (10).

Studien är behäftad med en rad brister och oklarheter. De toxikologiska resultaten (Mikrotox) redovisas vid olika pH. Bakterierna i testet är extremt känsliga för pH-variation och har inte pH-justering skett går resultaten överhuvudtaget ej att tolka eller jämföra.

Anmärkningsvärt är också att endast koppar diskuteras när andra ämnen finns närvarande som också kan ge toxisk effekt (zink, kalciumsulfonat) och som tyder på inblandning av motorolja eller traditionell hydraulolja. Samtliga testade oljor visade på oförändrat hög toxicitet före och efter åldring, med undantag för en miljöolja som fick minskad giftighet trots att kopparhalten ökade.

Ett antal frågetecken reses kring den utförda studien. Vad har ett laboratoriemässigt, till synes hemmagjort åldringstest för relevans till verkligheten? Varför väljer man ett icke standardiserat toxtest och är det överhuvudtaget korrekt utfört? Hur kommer det sig att flera miljöoljor i testet synes förorenade med motorolja eller traditionell hydraulolja? Hur kommer det sig att vissa metaller som inte ens skall finnas närvarande, ökar i åldringstestet?

Sammanfattningsvis måste denna undersökning bedömas ha så allvarliga vetenskapliga brister att några generella slutsatser ej kan dras ur materialet. Andra omfattande studier utförda på miljöanpassade hydrauloljor använda under verkliga förhållanden visar tvärtom på små förändringar under lång driftsperiod (11)(12)(13).

Funktionen är viktig
När miljöoljorna började användas i skogsmaskiner under 1980-talet uppstod problem. Det var läckande tätningar, oljespill på maskiner som härdade i solsken, blandbarhetsproblem - särskilt med motoroljor, vattenhalten i oljan steg, det var till och med kompo-nenthaverier.

Skogsbruket samlade då en särskild grupp med representanter från skogsbolagen och anlitade maskinexpertis för att gemensamt granska vari problemen egentligen bestod och hur de skulle angripas. I denna grupp deltog även delar av åkerinäringen. Man tog kontakt med maskintillverkare och oljebolag och försökte få förbättringar till stånd.

Successivt har man kunnat lösa de flesta problem och efter 15-20 års användning utgör idag närmare 90% hydrauloljeanvändningen inom skogen av miljöolja. Detta hade självfallet inte kunnat ske med undermåliga produkter.

Rätt hantering
Miljöoljorna har en något högre vattenkänslighet och fortfarande måste man se upp med att inte blanda med motorolja. Gamla skogsmaskiner som har gått på mineralolja kan få läckageproblem i tätningarna om man byter till miljöolja. Det handlar dock mycket om att miljöoljorna är nya produkter med lite andra egenskaper än mineraloljorna och man måste skaffa sig kunskap att hantera dem på rätt sätt så att problem inte uppstår.

Sören Bergek, maskinteknisk chef vid SCA Skog i Sundsvall säger följande: "Produkterna fungerar bra nu när alla lärt sig hantera dessa oljors egenskaper. Det gäller bl.a. val av olja samt kontroll av oljans tillstånd. Denna typ av produkter har kommit för att stanna samt kommer att följas av miljöanpassning vad gäller andra smörj- och oljeprodukter".

En finsk studie har lyft fram problem med hudirritation hos skogsmaskinförare jämfört med en kontrollgrupp. Det var lindriga hudproblem och inget samband fanns med vilken typ av olja som användes (14). En annan finsk studie pekade ut miljöoljorna som orsak till hudirritation men visade sig efter granskning innehålla en rad tveksamheter (15). Generellt gäller dock att inga hydrauloljor är bra för huden och man bör skydda sig oavsett typ av produkt.

Var finns alla haverier
I nämnda tidningsartikel uppges att en dramatisk ökning av motor- och maskinhaverier har skett på grund av miljöoljeanvändningen. Vid direktkontakt med ett stort antal oljebolag och dominerande maskintillverkare kunde detta ej beläggas.

Maskintillverkarna sade sig inte ha några extra problem med de miljöoljor som de fabriksfyller och ger garanti för. Flertalet oljebolag sade sig inte heller känna till något ökande antal haverier. De hade få anmälningar mot miljöoljorna. Var finns den veten-skapliga dokumentationen av den kraftiga ökningen av haverier?

Välj rätt miljöanpassad olja
En miljöolja kan vara uppbyggd på många olika sätt. Från rent vegetabiliska estrar och syntetiska estrar baserade på vegetabiliska eller animaliska fettsyror, till syntetiska estrar baserade på petroleumråvara. Beroende på uppbyggnad får de olika miljöljorna varierande teknisk funktion.

Den sk. SP-listan över godkända miljöoljor kan ge intryck att även funktion är testad och godkänd av SP. Så är inte fallet utan det är tillverkaren som ansvarar för att tekniska krav uppfylls. En kompletterande teknisk kontroll att oljan är lämplig för en viss användning görs idag av vissa maskintillverkare och delar av åkerinäringen. På marknaden finns miljöoljor i full teknisk klass med mineraloljebaserade produkter och som klarar högt ställda krav på funktion och stabilitet.

Följ skogens exempel
Ger man upp hälso/miljökraven för hydrauloljor är risken stor att man förs 20 år tillbaks i tiden och fältet lämnas fritt för billiga, svårnedbrytbara oljor och tillsatser med stor risk för hälsa och miljö. Ett dåligt alternativ!

Varför inte följa skogsnäringens exempel istället och samla åkerinäring och maskinentreprenörer och försöka klarlägga vad problemet egentligen är för dessa branscher. Hur åtgärdar man det på bästa sätt gemensamt och vilka miljöoljor fungerar bäst i just dessa branschers utrustningar.

Jan Ahlbom | Miljöingenjör Länsstyrelsen V:a Götaland
Ulf Duus | Toxikolog Projekt Ren Smörja
Göran Värmby | Projektledare Business Region Göteborg

Referenser
(1) Gellerstedt, S. 1988. Hydrauloljor i skogsmaskiner: Kemi - Hälsorisker - Skydd. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik. Uppsatser och resultat nr 102.

(2) Petterson, I. Broman, D. 1990. Effekter av kontinuerliga utsläpp av olja till den akvatiska miljön. SNV Rapport 3697, Stockholm.

(3) Central Institute for Water and Food Research: Compilation of odour threshold values in air and water. Zeist, Holland.

(4) Carlson, I. 1983. Anförda hudbesvär pga hydraulolja hos SCAs maskinförare anslutna till Skogshälsan i Boden.

(5) Statistik från Svenska Petroleum Institutet(SPI).

(6) Ahlbom,J. Duus,U. 1992. Rena Smörjan. Smörjmedel - möjlighet till förändring. KemI Rapport 8/92. www.gronkemi.nu

(7) Lindén, O. 1992. Oljeskador Miljö A till Ö. Svenska Folkets Miljölexikon, pp 198-199. Det Naturliga Steget, Bokförlaget Bra Böcker, Nationalencyclopedin.

(8) SOU. 1998. Att komma åt oljeutsläppen. Betänkande av olje-utsläppsutredningen. Kommunikationsdepartementet. Sthm.

(9) European Commission. 2003. Technical Guidance Document on Risk Assessment. Part II. European Chemicals Bureau.
http://ecb.jrc.it/existing-chemicals

(10) Arvidsson, L. 2003. Studie av hydrauloljors egenskapsförändring från oanvänt till använt tillstånd med speciell fokus på giftighet. Västerås Petroleum Kemi AB.

(11) Viktor et al. 1997. Miljöfarlighetsbedömning av hydrauloljor för arbets- och skogsmaskiner. IVL-rapport B 1267.

(12) Värmby, G. Duus, U. 1994. Ren Smörja i Göteborg - fälttest av hydrauloljor. Miljönämnden, Göteborg Stad.

(13) Battersby et al. 2003. Environmentally Acceptable Hydraulic Fluids - Field performance in mobile equipment. Shell Global solutions, United Kingdom

(14) Kallunki et al. 2002. Exposure to and health effects of chemical and biological agents in mechanical wood harvesting. Kuopio Regional Institute of Occupational Health. Finland

(15) Svensk Maskinprovning. 2003. Miljöanpassade oljor - är dom farliga? Litteraturstudie av Louise Johansson., SMP, Umeå.
www.smp.nu